En vacker dag kom beskedet, mormor fanns inte längre. Hon hade stilla somnat in på natten. Vad tomt det kändes? Jaha så nu blir det begravning stockholm som gäller då, tänkte jag. Och är det inte så att det mesta känns nattsvart kring en begravning… Men vi åkte dit och jag blev så glatt överraskad. Det hölls ett tal från Bibeln, inte bara nått babbal om ingenting, utan ett tal som faktiskt var väldigt tröstande och rent av uppmuntrande. Så när akten väl var över så visst var man lessen, men ändå hade man en skön känsla inför framtiden, för man visste…